Bekräftelsbehovet är stort

Mega stort!
Hur fan gör man då? hur hittar man ett sätt att leva och må bra utan att få bekräftelse från andra? räcker det med att man bekräftar sig själv? och hur gör man då?
Jo man googlar…och vips dök det upp tusen och en sidor i ämnet, första jag läste var på denna:
http://www.overlevnadsguiden.se/personligutveckling/bekraftelsebehov-2/
och ja, jag kan hålla med om att lägga ut statusar och bilder osv på olika sociala medier är en form som även jag brukar göra…skillnaden är den att ibland tycker jag det är pinsamt och blir generad om jag får för många/mycket ”likes” , kanske för att jag själv inte ”gillar” allt som läggs ut, när jag ”gillar” eller  ”like”, då är det nånting jag verkligen gillar och håller med om. Ibland känns det som att vissa gillar/like bara för sakens skull…
Ofta (faktiskt!) lägger jag inte ut för att få bekräftelse eller en massa ”likes” utan bara för att det är nåt jag vill visa eller dela med mig, inte för att få höra att jag är bra,snäll,go,fin,snygg (haha) eller nåt annat ”personligt”.
För det knäppa i kråksången är att ja, jag behöver bekräftelse, men tycker det är jobbigt om den blir för ljudlig…att folk säger det att jag är si eller så och huuuur tacksamma dom är… kan ibland bli generad och nästan skämmas för uppmärksamheten… kan verkligen inte beskriva med ord… men jag vill se glädjen eller tacksamheten lysa utan ord så att säga. En av få gånger det känns ok ljudligt är av dom boende på jobbet…skumt…
Tror det är i mina ögon det ”överdrivna” överväldigande ”tackandet” som blir genant..eller? när jag försöker komma på,känna in hur det känts blir jag förvirrad ha ha, ett innerligt tack, eller när det syns och känns att det kommer från hjärtat, då,då känns det bäst.
En hemlighet…. bästa finaste bekräftelsen är från mina söner… att få en spontan kram, att få höra ”lilla mamma” , att ibland kunna hjälpa med det jag kan, att få höra och se dom, det bästa jag gjort i hela mitt liva är att få dom ❤
Känslan…. blir som ett barn….känner mig liten… som en hundvalp som viftar runt och vill ha ”lek uppmärksamhet kärlek”… bekräftelsebehovet… när jag gör allt jag kan för mina barn…

Författare: Bodil

Om mig? ja det är ju det bloggen handlar om,mina tankar känslor och funderingar, är på väg i livet, funderar, känner, tänker, irriteras, gråter,gläds åt osv, om människor och mig och mina söner ,hade en livskamrat en hund.. nu är hon min änglahund Laika. Har en blogg till: http://farmorobserverar.wordpress.com/ om mina underbara barnbarn

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.